Kampen för haspar i klassrummen bemöttes omedelbart med folkets bifall. En av skolans elever med revolutionär glöd nappade på min idé om en liten haspgerilla. Vi kallar oss HKK. Hasparnas Kämpande Kamrater. Vid vårt första möte planlade vi en revolutionär kupp. Utrustade med en nyinköpt (ja vi tänkte oss göra vissa kapitalistiska eftergifter eftersom undertecknad vägrade utföra ett rån) hasp från ett byggvaruhus och en skruvmejsel (det finns på detta området välutrustade kollegor på nära håll) skulle vi smyga in i lämplig sal och helt sonika skruva bort de skruvar som ska förhindra att fönstret öppnas. Vi skulle därefter montera på en hasp. Efter ett sådant attentat räknade vi med att folkets revolutionära glöd skulle stiga. Helt i enlighet med kamrat Guevaras tankar om den revolutionära gerillans strategi.

 

Kamrat Håkan, inte omedveten om konstens betydelse för spridningen av revolutionens budskap, poserar likt den förebildliga kamrat Guevara på en popkonstbild. Osäker på vilken bild som slår bäst. Bilden med eller utan den revolutionära fezen?

Så långt våra gerillatankar. När vi skulle planlägga vårt dåd så utsåg vi en sal lämplig för ändamålet. Salarna på första våningen (13, 14 och 15)bedömde vi alltför utsatta för kontrarevolutionära ögon. På andra våningen ansåg vi Ka 26 ligga alltför nära de svartfötter som huserar i institutionen bredvid. Som regelbundna läsare av denna blogg redan vet så har den pågående stegräkningstävlingen visat den sanna naturen hos vissa kollegor. Vi vågade inte göra ett attentat nära dessa svartfötter och imperialistlakejer. Återstod gjorde alltså salen Ka 27.

Till synes ute i vanliga skolärenden smög hela HKK in i salen för att inspektera salens fönster. Två av fyra fönster var fastskruvade. Men fasa å fasa. Fönstren var inte bara fastskruvade. Också handtagen var borttagna. Den revolutionära glöden sjönk betänkligt.

 

Inför det framtida vägvalet utbröt sedan en häftig diskussion. Skulle ett revolutionärt attentat också inbegripa ett handtag, eller skulle vi sidsteppa, likt den långa marschen, och framföra önskemål om luft till den ansvarige skolledaren? I detta svåra vägval splittrades HKK i två grupper. HKK (r) [revolutionärerna] som stod för handtagslinjen, och HKK (i) [i största allmänhet] som stod för kontakt med skolledarlinjen. Jag ställde mig främst i ledet i HKK (i). Ja, i själva verket slutar och börjar ledet med mig. Trots anklagelser om revisionism från det sekteristiska HKK(r) så fortsätter kampen.

 

För övrigt så fungerar skolans fläktar uppenbarligen med eller utan öppningsbara fönster. Jag hörde igår att en av mina kvinnliga elever, iförd kjol, som av en slump råkade snubbla till ett par meter just när hon passerade det galler som ligger ovanpå skolans gigantiska fläkt. Slumpartat nog så råkade en av elevens span sitta och hänga i fönstret (hasplöst) strax bredvid. Effekten på kjolen var avsevärd. Jag får pröva tricket så fort temperaturen blivit så hög att jag kan sätta på mig sommarkjol.