Katter

Våra första katter Tussan, Plupp och Sotis kom under hösten 2003. Tussan och Plupp var systrar, men troligen med olika pappor. De var kusiner på mödernet till Sotis.

Vita Tussan älskade svarta Sotis. Plupp var lite annorlunda, långhårig och plattnäst.

Under 2004 kom det kattungar, 19 stycken!!

Tussan fick en kull med 6 ungar i slutet av mars och Plupp fick en unge i början april.

Efter någon vecka la vi ihop kullarna. Ungarna diade båda mödrarna och även Sotis gjorde lite nytta med passning. Stor familjelycka! Vi behöll Jossan, grårandig.

I juli kom Plupps andra kull, 5 ungar, tre röda, en helgrå och en svart.

Och i oktober Tussans andra kull, 2 grårandiga och 5 vita. Vi behöll Lilla My, vit.

I oktober 2004 kom Bonus. Han var en sommarkatt, som grymma människor dumpat i skogen. Vi fick en förfrågan och gav denna fina kattpojke ett nytt hem, något vi aldrig ångrat. Han kom, sågs och segrade, även i kattgänget. Alla älskar Bonus!

Emil var en underbar katt - vacker, kelig och med stor personlighet. Han hade hyss för sig som Emil, bland annat delade han Gudruns frukostost varje morgon.

Bonus och Lilla My (Mysing) Bonus och Jossan.

I juni 2005 fick Jossan en liten Emil - bara en unge i kullen, men vilken unge!

Men tyvärr finns inte Emil längre. Han fick en allergi mellan skulderbladen och rev sig blodig. Trots behandling och väst så gick det inte över. Han är mycket sörjd och saknad.

Den 16 juni 2008 var en sorgens dag. Då blev Jossan, vår fina förstfödda kattunge, överkörd. Hon blev bara 4 år. Hon ligger begravd under en ek på tomten.

Som unge var hon först med allt - ur lådan, över kanten på inhägnaden mm. Hon var mycket vackert tecknad och med en ljuvligt ansikte och fantastiskt vänligt sätt. Mycket älskad och husses kelkatt.

Det sägs att katter väljer sitt namn.

Den 1 september stod namnen klara. Hon heter Kattarina Emilia, kallas Kattis, och han heter Kurt, kallas Kurris. Båda spinner så det dånar.

Märta och Nadja börjar bli riktigt förtjusta i dom små. Vill gärna vara nära.

Just nu, sommaren 2008, har vi bara Bonus och My hemma.

Tussan finns på sitt revir ca 200 meter bort i skogen. Hon klarar sig alldeles utmärkt på sork och huggorm - hennes egna specialitet - och brukar komma hem när det blir vinter.

Plupp är på sin sedvanliga sommartur och brukar dyka upp i augusti igen.

Sotis är borta sedan flera år. Han gick till en mjölkgård ca 1 mil över skogen. Vi hämtade hem honom, men han bara gick tillbaka.

Och Jossan och hennes son Emil är döda.

Katter är ljuvliga, men man har dem på deras villkor och det är ibland smärtsamt och svårt att leva med.

Men....

vi har tingat 2 ljuvliga grårandiga kattungar hos grannen, en kille och en tjej. Dom kommer i mitten av augusti.

Den 17 augusti kom dom. Han heter Kurris, namngiven av förra matten Hanna, men hon har inget namn än. Kurris är helgrå utan minsta vita strå, hon har en fin vit teckning i ansiktet och vita tassar. Ljuvliga!

Mars 2009 och vi har låtit kastrera både Kurris och Kattis.

Nu vågar dom gå in i stallet - i alla fall när husse och matte är med. Båda är keliga och mycket trevliga. Kurris väljer husse i första hand och Kattis väljer matte. Vi är så förtjusta i dom!

Tussan kom inte hem i år heller och vi har hört att hon synts allt längre ifrån gården. Vi måste väl acceptera att hon inte väljer oss längre.

Kattarina Emilia är som vår katt Emil - hon ska ha frukost. Smör på mattes finger, tack.. Kurris har lärt sig att dra in klorna i kontakt med folk och hundar. Han och Märta leker. Vi är så förtjusta i dom båda.

Oktober 08 och dom små fina kattungarna växer och blir allt mer våra. Nu kan dom kattluckan - en stor frihet - och sover i sängarna på nätterna. Dom leker fortfarande mycket med varandra. Både My och Bonus har accepterat att dom bor här. Båda verkar trivas bra med oss alla. Och vi med dom! Kurris är husses katt och Kattis väljer matte.

Kattis vilar på innanfönstren. Kurris i en mycket avspänd position. Märta vaktar.

Plupp har kommit hem efter ett halvår ( idag 11 november 08) och vi har fått veta att Sotis troligen lever. Tussan ser vi en bit bort på sitt revir, där hon hållit till varje sommar. Det skulle inte förvåna om hon också kommer hem i vinter. Plupp var mager, så sorkpopulationen kanske är på nedgång.

Nu har vi 5 katter inne.

Så här kära var syskonen i varandra när dom kom och det är dom fortfarande. Dom leker och far runt något alldeles otroligt. Helt underbara!

Ibland hittar dom konstiga ställen att sova på under dagen - dom är nattaktiva som alla ungdomar.

Kurris ställe är just nu tvättkorgen och Kattis tyckte att lilla korgen kunde duga, men i vanliga fall är det soffan.

Kattis blir en liten tjej, men Kurris blir STOR.

Plupp, som till vår lycka fortfarande är hemma i sommar 2009, har med tiden blivit en riktigt kelig katt. Numer är det inte klor och tänder i mattes hand, utan slick i pannan och spinn som gäller. Hon är verkligen mattekatt - sover i min säng varje natt och ligger bredvis datorn på kvällarna. Även en ny brödkorg duger bra som sovplats. Den är just nu favoritstället.

Hon är en synnerligen egen katt!

Bonus, katten som sattes ut i skogen när han var liten, njuter av livet. Han går med på kvällspromenaden. Vi promenerar med två hundar, Bonus och ibland lilla My. Mysigt!

Bonus är en finlemmad katt, kelig och ljuvlig.

Bilden till höger tagen med min mobil utan blixt, så man ser hans fina ögon.

Vilken tur att vi fick honom!

Kattarina Emilia på fina skåpet.

Hon blir allt keligare, men det är lite kvicksilver i tjejen.

Kattis gosar under husses täcke.

Mysing - eller Lilla My, som hon egentligen heter - har flyttat in nu när temperaturen krupit under 0. i vanliga fall bor hon i stallet. Det är skönt att veta att hon kan gå in om hon vill. Det har funnits tider då Plupp inte varit världens gulligaste moster precis, men just nu har vi total harmoni i kattflocken.

My älskar Bonus - en besvarad kärlek. Den startade redan då My var en liten krake till kattunge, som Bonus vådade lite extra. Dom är så goa med varandra.

Längst ner till höger en riktigt bra bild på Plupp.